fredag 20 oktober 2017

Boken och bevarandet

Hur bevarar man en bok på ett bra sätt om man inte vet vad som är värt att bevara? Hur vet man vad som är värt att bevara? Hur mycket har kastats eller förvanskats på olika sätt bara för att man inte haft kunskapen?

Här är några chockande exempel som jag nyligen har påträffat i ett par kyrkor under sommaren och som bevisar på varför en diskussion om bokkonservering behövs.

Ingenting på ytan avslöjar vad som finns i boken. Enda anledningen till varför jag upptäckte dessa böcker är på grund av deras format. Jag överblickar tusentals och åter tusentals böcker varje månad.  Jag har lärt mig att se de stora dragen. Jag ser det avvikande. Det som inte borde vara där, eller det som har något med sig som inte stämmer. Ett 1500-tals format i ett 1800-tals bokband till exempel.

 Bok 1. Bandet från 1800-talet men formatet från 1500-talet fick mig att reagera.
 Foto: Fanny Stenback
 
 Bok 1. Vid en titt i boken kunde jag konstatera en handbok från år 1541. 
Samma år som Vasa-bibeln gavs ut. Foto: Fanny Stenback

Bok 1. Inte nog med det. Längre bak i boken fanns "Een liten sångbok" med noter inskrivna för hand på tryckta notstreck. Det här är från tiden då man inom tryckerikonsten ännu inte hade lärt sig att trycka både notlinjer och noter på samma gång. Det är högaktuellt material inom den musikhistoriska forskningen. 
Foto: Fanny Stenback

 Bok 2. Ett modernt band, bundet på 1900-talet. Platt rygg med skinn som inte ens är slitet. Visst, fint band (tack riksarkivet), men inte lätt att se på utsidan, när den står i en bokhylla, att boken egentligen är från 1500-talet. Återigen var det formatet som avslöjade innehållet åt mig. När jag skannade bokhyllan med ögat såg jag direkt att något inte stämde med den här boken. Foto: Fanny Stenback

 Bok 2. Här visade den sig innehålla en handbok från år 1548. Alla dessa handböcker från 1548 har haft handskrivna noter på tryckta notlinjer, och det hade denna boken också. Unikt källmaterial om vår tidigaste musik under reformationstiden. Foto: Fanny Stenback

Bok 3. Ingenting på utsidan avslöjar att den här boken är från 1400-talet. Foto: Fanny Stenback

Bok 3. Ooops! Ett Breviale Scarense. Helt okänt exemplar.
Foto: Fanny Stenback



 

onsdag 18 oktober 2017

Boken och konserveringen

  Nyligen hittad handskrift. Foto: Fanny Stenback

I förra veckan hade jag ett föredrag om Strängnäs domkyrkobibliotek på det symposie som Domkyrkoförsamlingen med Aspö arrangerade med anledning av den katalog över samlingen som f.d. domkyrkobibliotekarie Ragnhild Lundgren arbetat med och nyligen färdigställt. På symposiet talade jag lite om bland annat vård- och konserveringsbehoven i biblioteket. Jag talade även lite allmänt om vad konservering är, vad en konservator gör, och vad som ingår i utbildningen till konservator. 

När man utbildar sig till konservator i Sverige så läser man en utbildning i övergripande kulturvård med inriktning mot konservering. Man kan läsa kulturvård med inriktning mot bebyggelse och byggnadsantikvarie eller mot slöjd, eller trädgård och naturlandskapsvård också. 
Konservering är ett yrke som är mycket internationellt förankrat. Som konservator förhåller man sig professionellt till bland annat ICOM´s etiska regler som många museer världen över och dess anställda har anslutit sig till. Det finns kulturvårdsteorier som lett fram till den grund som konservatorsyrket står på idag. Bland annat arbetar man efter tumreglerna att inte göra onödigt många ingrepp på ett föremål, eller att inte förvanska ett föremåls integritet, historia, funktion mm. 

När jag läste utbildningen med inriktning mot papper och böcker i Göteborg mellan åren 2011-2014, så upptäckte jag att det märkligt nog låg till så att man förhöll sig lite olika till de här reglerna beroende på vilken föremålsgrupp eller materialgrupp man hade att göra med. Väldigt märkligt. Man ska väl inte värdera ett föremål efter föremålskategori när det kommer till konservering, utan i första hand ska man väl utgå ifrån föremålets kulturhistoriska värde? Det här funderade jag mig nästa tokig över under utbildningen, varför det var såhär, när det inte borde vara såhär. Jag insåg också att böcker som föremålskategori verkade vara nästan helt satta ur sitt sammanhang i Sverige. Noll diskussion om konserveringetik, konserveringsbehov, konserveringmetoder m.m. I Italien var det en annan sak. När jag var på studieresa till Italiens motsvarighet till vårt KB, så diskuterade de böcker ungefär som när andra konservatorer diskuterar måleri eller textilier. Där kände jag igen mig, och jag insåg att jag helt enkelt måste börja fundera över vilken framtid bokkonservering har i Sverige.

Jag visste inte då hur rätt ute jag var. Nu i våras lämnade nämligen sista kullen papperskonservatorer Göteborgs universitet. Utbildningen i Sverige läggs ner, trots att behoven är enorma på institutionerna. Både på forskning och på aktiv konservering. Man tror inte att det är sant att ett rikt och skrytsamt land som Sverige har sjunkit till den nivån, men så är det. Arbetsmarknaden för bok- och papperskonservatorer är så dålig, att det under de senaste 10-20 åren varit en överutbildning av papperskonservatorer trots att det bara utbildats ca 5-7 stycken vart tredje år.

Jag har valt att arbeta och lägga mitt fokus väldigt mycket på det kyrkliga kulturarvet. När det gäller kyrkliga kulturarvsföremål så omfattas dessa av Kulturmiljölagen. Här kommer inte böckerna undan. De ska bevaras och vårdas väl, liksom övriga inventarier i kyrkorna. Här måste bokkonserveringen blomstra om kyrkans böcker ska ha någon framtid. Därför har jag till min stora glädje fått i uppgift av Svenska kyrkan att se över de egentliga behoven av ett av vårt lands finaste och mest unika bokkulturarv som vi har i Strängnäs domkyrkobibliotek. Detta jobb ska jag och min kollega Linda Elvejord, som också är bokkonservator, göra under nästa år. Vi kommer att mejsla fram en hel del intressanta perspektiv på bokens kulturvärde, bokkonservering, kyrkornas bokkulturarv med mer och har vi möjligheten så skriver vi kanske en bok på vägen om det hela.

söndag 8 oktober 2017

Symposium om domkyrkobiblioteket i Strängnäs domkyrka

I fredags hölls det ett symposium om domkyrkobiblioteket i Strängnäs domkyrka. Jag var en av föreläsarna som medverkade med min föreläsning "Material och miljö - en boksamlings förmåga att överleva ett halvt millennium och kanske i 500 år till". Här är några bilder därifrån. Tack Linda Elvejord för foto och tack domkyrkobibliotekarie Elin Andersson för supersnyggt arrangemang!


Foto: Linda Elvejord

                                                                                 Foto: Linda Elvejord

fredag 26 maj 2017

Artikel om mina medeltida bokfynd i tidskriften Tidig Musik

 Sommarnumret av tidskriften Tidig Musik Nr 2/2017 . 
Foto: Fanny Stenback

I senaste numret av tidskriften Tidig Musik har professor Mattias Lundberg vid Uppsala universitet skrivit en mycket fin artikel om de medeltida, tidiga lutherska bokfynd som jag upptäckte vid den bokinventering jag arbetade med i Skara stift 2014-2015. De handskrivna musikstyckena är unika musikfynd som helt otroligt nog skriver om delar av vår musikhistoria! Det är ju så fantastiskt att man än idag kan få ha sådan tur att upptäcka 500 år gammalt unikt, och tidigare outforskat källmaterial. Jag kan avslöja att det finns fina och unika fynd även i Strängnäs stift där jag inventerar nu.

Ur uppslaget till artikeln "Bortglömda musikhandskrifter funna" 
av Mattias Lundberg i Tidig Musik Nr 2/2017. Foto: Fanny Stenback


onsdag 24 maj 2017

Grönt pergament - se upp!

I förra inlägget jag gjorde på bloggen delade jag en länk som handlade om att man på ett bibliotek i Danmark kunnat konstatera via analysmetoder att pergamentband med grön färg innehöll arsenik. Man är ju i regel väldigt försiktig när man hittar föremål infärgade i grön (giftgrön) färg, men även andra färger kan vara giftiga. Blått kan vara giftigt och innehålla bland annat koppar- eller koboltföreningar, vitt och gult kan innehålla blyföreningar eller andra tungmetaller. Det är därför ganska viktigt att dokumentera om ett föremål har spår av pigment. På böcker kan man hitta spår av pigment på snitten. Ofta rör det sig bara om vanlig röd färg, rödlera eller bladguld, men ibland har jag hittat böcker med konstigare färger på snitten så som citrongult etc. Ofta är det antagligen bara vanlig vattenfärg, men när man inte vet så bör man se upp och inte ta direkt på de infärgade områdena om boken är gammal. 

Det var märkligt på sätt och vis att den där artikeln precis nyligen publicerades, därför att idag när jag var ute på jobb i en kyrka hittade jag just ett par gamla bokomslag av pergament som var bestrukna med något riktigt grönt. Man ser tydligt att pergamenten har skrivits, och bundits som pärmöverdrag, vid en tidigare tidpunkt än när den gröna färgen tillkommit. Dock kan man se med blotta ögat att den gröna färgen har funnits på pergamenten länge genom att iaktta pergamentens nötning. 

 Foto: Fanny Stenback

 Foto: Fanny Stenback

 Foto: Fanny Stenback

Den gröna färgen är lätt att se, men hur är det med gifter som inte går att se, exempelvis DDT? I hur stor utsträckning kan sådana existera i gamla boksamlingar? Att det finns i textilier är sedan länge välkänt men hur ser det ut på gamla böcker av skinn och pergament, egentligen? Om någon församling har ett bokband i pergament eller skinn med gröna pärmar som på bilderna, rekommenderar jag att inte röra dem utan att använda gummihandskar och se till att skaffa en bra boklåda åt boken (enda gången jag kan rekommendera boklådor åt kyrkornas böcker), tills man kunnat göra en undersökning av pigmentet.

tisdag 9 maj 2017

Giftiga föremål

När ändå skyddsutrustning är på tapeten, läs om vad man har upptäckt på en boksamling i Danmark. Man vet aldrig vad som kan finnas på eller i gamla föremål. Förr hade man inte den kunskapen vi har idag, så många äldre föremål kan vara behandlade med olika typer av gifter och insektsgifter som vi inte ser med blotta ögat.

onsdag 3 maj 2017

Dagens genomgång av Rosenhanebiblioteket

 Husby-Oppunda kyrka. Foto: Fanny Stenback

 Jag har i mitt arbete med bokinventeringarna i kyrkorna haft turen att "upptäcka" ett superfint bibliotek i en kyrka utanför Nyköping, och för er som inte följer mig på instagram tänkte jag visa några bilder från dagens inventeringsuppdrag av detta bibliotek här. Biblioteket består av cirka 100 volymer och det är böcker som är tryckta mellan åren ca 1580-1620. Tryckorterna är bland annat Antwerpen, Köln, Meinz, Paris och Lyon. Böckerna kom till Sverige som ett krigsbyte på det tidiga 1600-talet och tillhörde släkten Rosenhane innan de skänktes till kyrkan. 

 Fem stycken folianter ur samlingen Rosenhane. 
Foto: Fanny Stenback

Jag har dokumenterat böckerna noggrant med fotografering och ett särskilt inventeringsprotokoll som jag har tagit fram och som jag använder för mer historiskt intressanta böcker eller böcker med konserveringsbehov. Protokollet ska kunna vara en del av det underlag som krävs för att en församling ska kunna söka kyrkoantikvarisk ersättning för att få sina föremål restaurerade.

Det gamla skåpet som böckerna förvaras i i dag hade tyvärr inte blivit öppnat på många, många år innan  jag kom dit. Tre stycken bortglömda gamla torrbollar stod kvar där inne och dessa var riktigt unkna, så det första vi gjorde var att vi bytte ut dem. Torrbollar kanske inte är en långsiktig lösning för detta bibliotek, men till att börja med så är det bra om det finns fungerande sådana i skåpet under sommarhalvåret och under fuktigare perioder.

Vaktmästare Niklas i Stigtomta-Vrena församling och jag
 byter ut äckliga gamla torrbollar i bokskåpet.
Foto: Fanny Stenback

Några har frågat efter bilder på mig när jag arbetar. Det är lite svårt att ta kort på sig själv när jag sitter på golvet och jobbar, men idag gjorde jag några försök bara för att visa. Jag sitter alltid på golvet och dokumenterar objekten på en vit duk för att ge alla bilder samma bakgrund och för att utesluta andra störande inslag i bilden. Jag har försökt att jobba vid bord, men det är inte optimalt för dem är oftast för små och smala. Jag fotar i varje kyrka minst en foliant (stor bok, exempelvis Karl XII bibel), och dessa är skrymmande och tar upp ganska mycket utrymme. För att jag ska få bra bilder föredrar jag därför att sitta på golvet när jag jobbar. Och då kan jag också enkelt trava upp böcker bredvid mig och slippa böja mig ner varje gång.

 Min arbetsplats under dagen.
Foto: Fanny Stenback

 Jag dokumenterar gamla böcker i en kyrka. Här en bok från 1500-talet. 
Jag får en otrolig närkontakt med alla hundratals böcker jag dokumenterar.
 Det ger mig en stor kännedom och känsla för materialen och teknikerna
 vilket är mycket värdefullt att ha som konservator.
Foto: Fanny Stenback

Lite olika typer av skydd kan vara bra att ha då det kan vara ganska smutsigt och inte sällan mögliga saker som jag tvingas att hantera. Väldigt ofta finns det både levande och döda insekter på och i böckerna och jag kan bara föreställa mig hur mycket bakterier och annat som förekommer på många av de här gamla bokbanden. Vita vantar och munskydd är oftast tillräckligt för att hantera smutsen, men om ett par veckor ska ni få se en rolig bild på mig för då ska jag rensa i en kyrka som tyvärr har en boksamling i tornet som mår mycket dåligt. Synd i och med att det finns ganska fina volymer i den samlingen. Jag kommer att behöva ha typ skyddskläder på mig =)

Jag använder munskydd som filtrerar bort både partiklar 
och ångor och som är lätt att ta av och på och kan kastas när jag är klar. 
Foto: Fanny Stenback

Trots lite smuts och döda spindlar så gav ändå dagens skörd väldigt mycket. Vad sägs om en handskrift från 1500-talet? 

Den här texten i bläck på papper är skriven av en riktigt kunnig 
och tränad person i handskrift, troligtvis på sent 1500-tal.
Foto.Fanny Stenback

Vackert bokband. Tryckt i Köln, 1500-tal.
Foto. Fanny Stenback

 Årtal tryckt med siffror istället för med romerska tecken. 
Lite ovanligt för ett sådant här tidigt tryck.
Foto: Fanny Stenback

 
 Dagens genomgång av biblioteket blev inte helt klar så ytterligare en dag behövs för att färdigställa genomgången med dokumentation av Rosenhanebiblioteket.